Jag vet vilken dy hon varit i
Ojoj här har det varit dött sedan förra året. Och inget bättre väntas än ytterligare ett omotiverat inlägg. Den här bloggen är inget speciellt och det är knappt att jag förtror den några personligare grejer eftersom att vem som helst kan läsa (inte för att någon läser men ändå). Man vill inte bara kasta ur sig allt som går att säga på internet. Inte sånt som är för personligt. Kanske ska göra inlägg här ibland, då och då. När man får feeling liksom. Typ nu. Lär ju vara oklart som vanligt.
Lyssnar på skitmusik och kan inte riktigt fokusera. Tänker på hur sjukt allt är och hur jävla mycket allt ska kännas hela tiden. Hur snabbt tiden går och hur mycket saker och ting förändras. Kollar igenom fotoalbumet från februari 2016 och det känns som ett annat liv. En annan person med andra värderingar. Är glad över förändringar som skett. Kläder jag slängt, håret jag klippte av, band till folk jag klippt.
Ibland måste saker bara ta slut liksom. Ibland måste man bara säga stopp. Det har varit en jävligt bra höst. En jävligt jävligt bra höst med en massa idiotsaker och skratt. För fan vad roligt jag har haft. Så fina underbara vänner som gör dagarna tusen gånger bättre. Att det skulle bli som det är idag trodde kanske ingen, eller kanske alla egentligen. Inte jag i alla fall. Men idag är allt bra. Bättre. Mycket jävla bättre.