01.16
Jag var sexton och jag skulle börja gymnasiet. Jag var ledig hela sommaren, spenderade dagarna i solen, på landet och med vänner. Det var den sista kravlösa sommaren. Allt var egentligen kravlöst. 2015 och jag var fortfarande löjligt nykär, pirrig inför hösten och vad som komma skall. Då hade jag - precis som nu - lämnat något gammalt för att börja något nytt.
Men skillnaden är att den här gången väntar inget nytt i mitten av augusti för min del.
Det känns
annorlunda.
Men så så bra.
Det är inte kravlöst längre, men det är gränslöst och oändligt med möjligheter, chanser och tankar. Allt jag funderat på att göra går att göra nu. Det är dags på riktigt. Det gör mig
så
glad.